Kungsörnen

Kungsörnen är en av de största rovfåglarna i Europa. Den är 80 till 93 cm lång med ett vingspann på 185 till 220 cm. Som de flesta rovfåglar är honan större än hanen. Honan väger ca 5 Kg och hanen ungefär 4 Kg.

Kungsörnen har en mörkbrun fjäderdräkt och vuxna fåglar har gråa inslag på kroppen och vingarna. Ungfåglar (upp till sex år) har vita fält på vingarna och stjärten är vit med ett svart ändband. Oavsett ålder har kungsörnen en gyllengul hjässa och nacke. Det finns fem eller sex olika underarter beskrivna som skiljer sig i storlek och färg.

Man hör sällan kungsörnen men hanen har ett falkliknande läte medan honan har ett visslande läte.

Kungsörnen är långlivad och den äldsta kända individen blev 32 år. Den lägger ett till två ägg och ibland till och med tre ägg i ett risbo som den bygger i ett träd eller på en klippa. Äggen ruvas i ungefär sex veckor och ungarna blir flygga efter ungefär tio veckor. Ungarna matas i boet men även i en eller två månader efter att de lämnat boet.

Födan varierar beroende på livsmiljön. I fjällen är dal- och fjällripa huvudfödan medan kungsörnarna i skogslandskapen i huvudsak lever på skogshare, tjäder och orre. Kungsörnen äter också änder, kråkor och andra medelstora däggdjur och fåglar. Även kadaver är en viktig födoresurs.

Kungsörnen finns på norra halvklotet och i Sverige främst i Norrland där 90% av beståndet häckar. Förekomsten i Svealand och Götaland består av fåtaliga bestånd förutom på Gotland där kungsörnsbeståndet är tätt i jämförelse med andra platser i Sverige och världen. I Sverige är den årliga föryngringen mellan 88 och 235 lyckade häckningar. Häckningsframgången är mycket beroende av sorktillgången.